Jag har ju redan fått en superbra julklapp, den kom redan imorse!

Pappa var förbi och lämnade ett bord vid halvåtta, vi ska ha det på julafton så att alla ryms.
Men det ska vi bara låna, det var ingen julklapp.
Han frågade om jag läst VK, om inte så skulle jag göra det.
Jag gjorde som han sa, ställde undan bordet där det inte skulle tippa över barnen och sedan gick jag in på vår nättidningssida. Gissa vad det stod?
Jo, EUROPE kommer till Umeå och gör en konsert den 5 mars!!
Jippie!!
Det är en onsdag kl 19:30.
Jag tror att jag ska ta ledigt antingen halva dagen om det är möjligt och annars hela den dagen så att jag vet att jag kommer att vara på plats i god tid och kan stå längst fram och njuta!
Så kul!!!

 Elias är en sån unge som fått sina båda föräldrar gått på knäna pga sömnbrist från dag ett och fram tills han var 1 år och 9 månader.
Jag fick sova i 20 minuters intervaller som mest och det blev oftast inte mer än 3 timmars sömn/ natt sammanlagt.
Jag hade ofta kvällsångest eftersom att jag var så trött, men visste hur lite sömn det var att vänta.
På dagarna sov han endast i vagnen då jag var ute och gick.
Det blev 3 promenader/ dag ca 2 timmar per gång.
Och det var i alla väder, ur och skur, snöstorm och snömodd...
Motion och friskluft fick jag iaf!

Nu sover han oftast hela nätterna med undantag om han är sjuk.
Han är lätt att lägga isäng, man bara säger godnatt och går ut ur rummet...sen är det tyst.
På dagarna är det på samma sätt.

Vi vet att vi är lyckligt lottade och vi påminner oss ofta om vilken stor och positiv förändring det blivit på sömnfronten.
Det här hade vi aldrig trott för ett år sedan!

Nu är det tisdag kväll, en vecka kvar till julafton.
I år firar vi jul hemma hos oss.

Mina föräldrar kommer, mina systrar, min mormor och min farbror.
Det känns mysigt och bra, men jag har så lätt för att stressa upp mig :P
Den här veckan jobbar Gustav eftermiddag, så på kvällarna hinner vi inte åka iväg och fixa något...allt blir gjort i helgen.
Men det ska ju gå bra ändå såklart. Även om jag kan stressa upp mig i onödan över det hela.

Vi har slagit in nästan alla julklappar till barnen och sen har jag några småsaker att fixa bara.
Det är sagt att vi bara ska ge julklappar till barnen och det är ju helt ok.
Men jag har ändå köpt lite smått och gott till min mamma, min mormor och mina systrar...och jag har några klappar till Gustav såklart.
Då jag satt och slog in Elias julklappar stannade jag upp då jag slagit in 5 st.
Det är vi som lägger ribban för hans förväntingar, han är bara 2 år. Hur mycket julklappar behöver man, vad är det som ska vara det viktiga med julen?

Jag minns då jag var liten. Vi hade massor av julklappar från våra föräldrar, från mormor, från andra släktingar. Vi satt och öppnade julklappar i 3 timmar och det var säkert fina saker men jag tror inte att allt var riktigt nödvändigt.
Är det inte bättre att satsa på ett färre antal där innehållet är sånt som barnet tycker riktigt mycket om och som man vet kommer att användas?
Det är ett konsumtionssamhälle och det vet ju alla att det inte är bra för vår jord.
Kanske går det att bli lika glad för bara några få julklappar även om det är kul med överraskningar och själva öppnandet av paketen?

Moa kommer också att få färre julklappar än vanligt, men jag tror att det går att vänja av henne det där med kvantitet faktiskt. Om man bara hittar sånt hon verkligen önskar sig.
I år får hon en dator, hon hade min gamla tidigare och den startar knappt.
Hon får också en live dvd och en bok med Yohio...utöver det är det faktiskt inte så mkt mer...lite dushgrejer.
Jag vet att det blir ett tvspel av min syster och kanske något rittillbehör till datorn.

Men nog tror jag att hon blir glad.

Det blir mysigt med jul. Vi har njutit hela december så här långt med julmusik, glögg och pepparkakor på kvällarna.
I lördags sov Moa över hos sin bästis så jag och Gustav gjorde julgodis då Elias somnat för natten.
Det var riktigt mysigt!
Jag är julpeppad! :D